Game of Thrones [TV-serie]

Game of Thrones är en fantasy-serie för televisionen producerad av amerikanska produktionsbolaget HBO som bygger på en serie framgångsrika romaner av George R.R. Martin. Vid första påseendet påminner det hela om Tolkiens Sagan om ringen fast med färre inslag av magiska excesser i form av trollkarlar, magi, monster och sagoväsen. I stället ståtar Game of Thrones med sådant som till största delen helt saknas hos Tolkien: sexscener, nakenhet och sadistiskt våld. Kanske kan serien därmed beskrivas som en mer "vuxen" variant av fantasy än Tolkiens berättelser. 

Fokus ligger på maktkamp och andra intriger/relationer mellan/inom olika personer/familjer/klaner/riken i en värld som även till  utseende och i fråga om de olika klanernas, släkternas och folkslagens särart starkt påminner om Tolkiens Midgård.
Det läggs stor vikt vid politik och strategi i serien.  Därmed ligger det nära till hands att också jämföra med Shakespeares dramer om maktspel och konflikter samt med det medeltida Englands historia. I fråga om inslaget av drakar påminner serien om medeltida riddarsägner. Att inspirationen tycks komma från flera olika håll, är vanligt i genren. Game of Thrones skapare uppfinner som så många andra inte hjulet på nytt utan nyttjar för publiken redan välbekanta ingredienser i nya kombinationer.

Det har på förhand sagts att kvinnor har framträdande roller i berättelsen. Intrycket från TV-serien tycker jag hittills inte riktigt motsvarar det påståendet. Förvisso finns en och annan kvinnlig rollfigur som har en viktig roll i handlingen och inte enbart fungerar som visuell bakgrundsutsmyckning eller bihang till de manliga rollfigurerna, men för att hävda att kvinnor inte främst innehar sedvanligt tillbakadragna positioner räcker det inte. Förvisso kan det utrymme författaren Martin ger åt kvinnliga karaktärer kritiseras i mindre utsträckning än Tolkien vars sagovärld är i stort sett enkönad.
Jämför man med en annan framgångsrik fantasy-serie -  Harry Potter - upptäcker man samma exempel på snedfördelning i fråga om balans och rollfördelning mellan könen.
Det förefaller som om fantasy för att fungera som en effektiv genre måste ge män framskjutna roller eller så funderar författarna inte så mycket över den aspekten.  En annan tänkbar förklaring kan vara att publiken lockas mer av att se män i de ledande rollerna oavsett om publiken är övervägande manlig eller kvinnlig.

Utan att ha läst böckerna som serien bygger på är det något vanskligt att veta hur stor del av ovanstående som speglar författarens ursprungliga vision och hur mycket som har ändrats för att fungera i TV-formatet. 

Den första säsongens avsnitt ägnar god tid åt att presentera de olika karaktärerna och att bygga upp de konflikter som senare kommer att eskalera ytterligare under den andra säsongen. Dessutom skildras de olika karaktärerna och deras inbördes relationer tämligen detaljerat.

För att underlätta för tittarna är de olika rikena visuellt sett tydligt åtskilda i fråga om miljöer, interiörer och klädsel,  vilket sannolikt återspeglar hur de skildras i romanerna.  Trots detta fann jag det till en början svårt att hitta in i serien och det dröjde till slutet av första säsongen innan jag fick grepp om handlingen, intrigerna och persongalleriet.

Andra säsongen börjar där den första slutade och berättar om hur det krig som startat på grund av händelser i slutet av första säsongen rullar vidare.

Förhoppningarna jag hade på andra säsongen har bara delvis infriats. Spänningen har hållits vid liv men utan att alltför många konfrontationer skett.
 Jag tycker att den första säsongen överlag var bättre och att den andra säsongen slutar med ett rätt så tråkigt avsnitt. Visst, det finns flera trådar som ska locka till fortsatt tittande när säsong tre kommer, men det bjuds ingen cliffhanger av samma tyngd som avslutningen på säsong ett.

Serien befinner sig i ett mellanläge, inte olikt många andra filmade berättelser byggda på romaner som kommit halvvägs mellan början och slut. Den grundläggande introduktionen av de viktigaste karaktärerna och platserna har klarats av. Flera av de stora konflikterna har presenterats och byggts upp efterhand. Det man som åskådare väntar på är att konflikterna kommer till konfrontation och avgörande. Detta kommer dock uppenbarligen inte att inträffa förrän betydligt längre fram.